Senaste nytt

”Jag tycker om att skapa konst där människor rör sig”

Åsa Jungnelius har städat studion i Årstaberg, ett före detta grovsoprum med kakelklädda golv och väggar. Det är ett rivningskontrakt, perfekt för den som behöver hantera tunga material och verktyg. Den nya skulpturen Flora som hon slipat fram ur ett marmorblock på 1,5 ton är klar och står mitt på golvet. Nyss var det vitt av stenmjöl. Hon har sopat ihop 600 kg som hon släpat bort i säckar. Nu värker varje millimeter av kroppen.

Åsa-Jungnelius1ny.jpg

– Det är ett fysiskt jobb att vara skulptör, men jag gillar kroppsarbete, säger Åsa som använt vinkelslip för att forma alla blad, veck och flikar ur en massiv kub.

Hon har vita skyddskläder och under städningen bar hon även visir och gasmask, precis som när hon skulpterar. Stendammet bolmar i luften vid minsta rörelse. 
Säckarna har hon gömt bakom vita presenningar som även döljer lermodellen och skisserna till den nu färdiga Flora, ena delen av skulpturgruppen Venuspassagen. På internationella kvinnodagen kommer den att invigas på sin permanenta plats intill Observatorielunden i Stockholm. 

Interflora är uppdragsgivare och skänker verket till Stockholms stad för att komplettera konstsamlingen i huvudstadens offentliga rum.  

Idén föddes 2018 när initiativet togs till en återkommande kampanj som uppmärksammar att bara tio procent av Sveriges statyer föreställer namngivna kvinnor. I sex år har Interflora blomstersmyckat de statyer som finns i landet, för att ge dem extra lyskraft på internationella kvinnodagen och samtidigt rikta ljuset på snedfördelningen.  

I samband med kampanjen 2018 skapades också en fond med målet att resa ett helt nytt verk 2023, för att befästa budskapet om kvinnors självklara plats i det i offentliga rummet. Uppdraget gick till Åsa Jungnelius, som även är känd och uppmärksammad för sin glaskonst, både i Sverige och internationellt. 

– Jag tycker väldigt mycket om att skapa konst för våra gemensamma offentliga platser eller till våra hem, där människor rör sig, lever och verkar, säger Åsa som är glad över både uppdraget och Venuspassagens placering intill Stockholms gamla observatorium. 

– Verket består av Venus, som är kärlekens gudinna och Flora som är växtlighetens gudinna. Det handlar om en kvinnlig historia på sätt och vis, men kanske mest vår relation till varandra. För mig beskriver konsten något som ord inte kan förmedla; ett stämningsläge.  

Hon har länge utforskat kön, makt, rum och identitet genom sin konst, ofta i form av glasobjekt. 2004 bidrog hennes verk Snippan till att etablera ett helt nytt ord, som två år senare tog plats i Svenska Akademiens ordlista. Dagarna före intervjun har ordet fått ny aktualitet genom en omdebatterad dom, som ifrågasatte betydelsen.  

För den som betraktar Flora kommer ordet med stor sannolikhet dyka upp i tankarna. Hålrummet är något Åsa återkommer till i sin konst, men angreppssätten och materialen förändras. Från bruksföremål som skålar och fat till storskaliga rumsliga verk, som Snäckan, hennes konstnärliga gestaltning av den nya tunnelbanestationen Hagastaden som byggs I Stockholm. 

Hon började blåsa glas redan som 17-åring och sedan dess har materialet en särskild plats närmast hjärtat. 

– Jag blev totalt uppslukad. Det var flera års stenhård träning som ledde vidare till konstnärlig högskola, där jag utvecklade ett konstnärskap som har sin grund i glaset. Numera jobbar jag med rumslighet och material mest av allt. Där alla material ingår. 

Att mejsla fram form med den öronbedövande vinkelslipen är en metod som hon har testat ett tag.  

– Jag gillar hur det fysiska möter carraramarmorn och uttrycket som skapas. Som hos Flora. Venus är gjord på ett annat sätt, den är gjuten i vaxform av en bronsgjutare och består även av mässing och marmor. 

Två skulpturer i olika material som bildar en enhet. Tillsammans symboliserar de kvinnlig styrka, den spirande framtiden och den kraftfulla kärleken.  

– Jämställdhet och demokrati har aldrig varit så angeläget som nu. Som konstnär är mina verk till för alla och det relevanta är hur de förändrar och påverkar. Förhoppningsvis kommer verken att väcka något hos betraktaren, där på platsen eller kanske senare.

Om Åsa Jungnelius

Åsa Jungnelius har sedan början på̊ 2000-talet haft utställningar i Sverige och internationellt. Hon finns representerad bland annat på Moderna museet, Nationalmuseum och Röhsska museet. Hon har även uppdraget att skapa den konstnärliga gestaltningen av den nya tunnelbanestationen Hagastaden, som byggs i Stockholm.